Tisdagsagility med Embla

Igår var det dags för agility med Embla igen. Vi åkte iväg upp till klubben och körde lite. Under uppvärmningen så delade vi planen med en liten JRT som körde agility också. Grymt duktig hund!

Vi borjade lite smått med framåtsändande till skål, men bytte efter ett tag till hopp över hinder, och då blev boll betydligt mycket bättre belöning. Efter lite uppvärmningshopp och lite cirkelträning så byggde jag upp en stjärna. En övning med 3 hinder som står som ett T ungefär, fast man börjar i ena övre hörnet. Upptäckte ganska snabbt att om jag sa ”ut”, vilket för mig är det mest logiska kommandot att använda för mittenhindret, så rundade Embla hindret och hoppade från fel håll. Sa jag istället ”hopp”, då tog hon det så fint så. Vi får försöka träna om det där kommandot, för jag vill att hon ska kunna ”ut” inför längre fram.

image

Lite paus för Embla, där vi passade på att träna platsliggning och jag kunde samtidigt  bygga om banan lite. Perfekt när man kan få gjort 2 saker samtidigt!

Blev lite kontaktfältsträning på A-hindret. Dom första gångerna slarvade hon ordentligt och visste nog inte riktigt vad hon gjorde, men hoppade, det gjorde hon minst sagt. Efter 3 gånger med utebliven belöning, så skärpte hon till sig och lyssnade lite mer. Då satt kontaktfälten som en smäck! Just nu har vi jobbat växelvis med att det ligger en boll precis nedanför, alternativt att jag stannar upp lite precis vid nedfarten, visar bollen tydligt så hon hejdar sig lite, och sen ger okej och kastar iväg bollen. Jag ska konsultera mina agilityexperter längre fram och fråga om det jag gör är vettigt tänk.

Sen körde vi lite framåtsändande både med däcket, en krokig tunnel och en rak tunnel. Hon detta var det inga konstigheter med, förutom att det märktes att Embla började bli trött. Dags att åka hem med andra ord.

image

image

Jag är däremot lite stolt över mig själv att jag inte slarvade något med någon av starterna, utan inför varje övning Embla skulle göra så körde vi ”nio” först (hon går in mellan mina ben och sätter sig, vänd åt samma håll som mig). Nu börjar hon äntligen förstå att hon inte får göra det roliga innan hon lyssnat på vad jag säger och satt sig på rätt sätt. Men blir hon för fokuserad på banan, så blir det lätt att hon sätter sig i fotposition istället. Men med lite hjälp och påminnelse så löser det sig också 🙂

image

En trött tjej med sin favoritboll!

Tills vi hörs nästa gång – kom ihåg att ha kul tillsammans med din hund!

Annonser

Gårdagens agilityträning med Embla

Igår hämtade jag en överlycklig Embla som gnällde och pep, drog som en galning och nästan försökte hoppa över grinden hemma för att snabbare få komma till mig. Hopp in i bilen som en raket efter massa pussar, sen satt hon där så nöjd så. Hem till mig en liten stund så jag kunde äta innan träningen, och Embla fick passa på att träffa mina hundar.

Det blev ett intressant möte, där Milo direkt blev överlycklig och bara ville leka – vilket är ovanligt eftersom han ofta leker surgubbe i början med nya hundar. Dixon däremot var inte alls glad, han låg mest i soffan och försökte sova, så han hälsade på Embla med morrningar så snart hon ens tittade på honom. Men Embla insåg ganska snabbt att det var lättare att undvika honom, även om hon bra gärna hade velat hälsa. Men en trött och grinig Dixon efter att han fått sin laserbehandling, det är inte det bästa att hälsa på..

När vi väl kom iväg till Jeanettes bana, så fick Embla syn på dom 5 fåren där. Oj vad hon tittade på dom! Då syntes verkligen vallhunden i henne. Lite uppvärmning på planen, sen körde vi på med en ”fram” sträcka med 3 hinder, precis som förra gången. Jag var dum och gick lite för fort fram, så det blev lite tokigt en gång. Men när jag insåg vad jag gjorde fel, så blev det mycket bättre sen 🙂 vi körde på med den övningen ett par gånger, och byggde sen på med en rak tunnel efteråt. Tunnelsuget är det verkligen inget fel på, men hindersuget kan bli lite bättre till längre fram. Tur vi har något att träna på 😉

image

Hon hoppar fint på hindren ändå 🙂 däremot har jag valt att köra på small-höjd just nu, eftersom hon ändå är 9 år och jag inte vill riskera att träna sönder henne. Blir siktet på tävling längre fram så höjer vi upp hindren, ibland. Annars tycker jag bara det är onödigt att träna på hög höjd.

Det blev lite paus och vila för Embla, under tiden jag hjälpte Cia och Goldie med tunnelsug. Efter det skulle jag testa på gungan med Embla, som jag kom ihåg att hon inte ville köra sist. Denna gången gick det lite annorlunda än sist, och Embla sprang upp på gungan med sådan fart, och fortsatte sen ut i luften innan den ens hade hunnit börja sänka sig i den ändan. Jaha tänkte jag, och förberedda mig på att bromsa upp henne lite mer till nästa gång. Men inte brydde hon sig om det, utan resultatet blev detsamma igen. Nästa gång när jag tänkte att nu ska vi minsann långsamt upp på gungan, nej då ville hon inte gå nära den alls. Får rådfråga mina agilityexperter hur jag ska gå vidare med det här..

image

Full fart upp på gungan…

image

…och rätt ut i luften. Knashund!

Det blev massa mer vilande under passet. Såå bra när man tränar flera, så är det lättare att få till bra pauser för hundarna. Jag har tyvärr lite lätt att bara ånga på annars, och glömma av att vila. Men igår i värmen, så behövde hundarna pauser rätt så ofta för att orka med.

image

Massa gos i pauserna, det är bra grejer det!

Innan vi avslutade passet så körde jag ”fram”sträckan med tunneln, runt och över ett annat hinder, tillbaka genom tunneln och upp på A-hindret. När hindernamnen sitter bättre och hon lär sig bättre att följa händerna så kommer hon blir en grym agilityhund – farten och viljan har hon redan där! Däremot har hon nästan lite väl bra fart ibland, eftersom hon lätt hoppar kontaktfälten. Ska lura lite på något bra sätt att träna in dom på.

image

image

Efter träningen åkte vi till Blå Lagunen så hundarna kunde få svalka av sig lite i vattnet. Och det gjorde dom minst sagt, iaf Embla och Dessie. Vi hade två blöta hundar med oss hem sen i bilen, och hela bilen luktade varm, blöt hund 🙂

image

Fina fina Embla ❤

image

image

image

Fick höra att Embla tydligen är en badkruka. Det är svårt att tro här!

image

image

image

Tills vi hörs nästa gång – kom ihåg att ha kul tillsammans med din hund!

Laserbehandling, igen

Idag var det dags för Dixon att få en till laserbehandling, tredje behandlingen totalt. Det känns som att jag är mycket lugnare nu, jag vet oftast hur Dixon reagerar, och vet nu också vart jag har Anna för det mesta – med andra ord slipper jag vara lika nojjig för att Dixon blir stressad och försöker bitas.

Och mitt lugn gör såklart att Dixon också är lugnare och mer avslappnad. Nu kliver han lugnt in i lokalen, och står lugnt och stilla under hela behandlingen. Han vill fortfarande inte visa att han tycker om det, utan han ska minsann stå och se butter ut ändå. Men det märks såå tydligt att han ändå vet att det hjälper honom att må bättre, och därför gillar han det ändå, på något sätt.

Från förra behandlingen har jag märkt att han börjat skutta lite med vänster bak, istället för att hoppa på tre ben med höger lyft som han annars brukar göra. Han har också fått två punkter på bakre sidan av vänstra låret där han börjar gnaga en del, tom så han fått två skorpor där. Pratade med Anna om detta, och hon trodde det hade att göra med att han känner att det händer något i kroppen där, och att det därför kan bli en konstig känsla för honom som han försöker bli av med. Inte så att det gör ont eller så, men det är en känsla han är ovan vid och inte riktigt bekväm med. Jag hoppas detta gnagandet lägger sig snart. Han fick lite extra behandling med lasern just på det vänstra låret och knät för att se om det gör någon skillnad. Överlag idag så fick han mer intensiv behandling, nu när vi sett hur bra han svarar på lasern så tyckte Anna att det var lika bra att köra på ordentligt. Bra tycker jag också!

Vi pratade även lite om Dixons morrande, av vad som känns i förebyggande syfte ibland. Jag känner att det är ett problem för oss, eftersom jag inte vet hur jag ska hantera det och heller inte vad det beror på. Anna trodde att det kan vara så att han är känslig i huden rent generellt, och därför inte alltid uppskattar att bli berörd. Jag och husse har därför bestämt oss för att vi inte ska klappa honom särskilt mycket alls framöver, utan mer ge honom närhet i att få ligga nära/i knät, bli omhållen möjligtvis om han vill det, men inte klappad eller kliad alls. Så får vi se om vi märker någon skillnad. Annars kommer jag nog gå vidare genom att kontakta problemhundskonsulten Catta, så får vi se om hon har någon lösning på problemet.

image

På vägen hem så är det mysigt att få ligga i mattes knä, med sitt alldels egna BoT-täcke på 😀

Tills vi hörs nästa gång – kom ihåg att ha kul tillsammans med din hund!

Egentid med Dixon

Jag försöker ge mina hundar lite egentid varje dag. Om det så innebär att ligga och mysa med en av dom i soffan en stund, klickerträna lite, ge mig iväg på en promenad med bara den ena hunden, kurser eller liknande, ja vad jag gör med hundarna kan variera men jag försöker ge dom lite egentid med mig varje dag.

Idag skulle jag iväg och köpa en ny sele till Milo. Dels tycker jag det är fint att hundarna har matchande selar, men med olika färger såklart. Men också för att Milo berett sig lite underligt senaste månaden, och jag funderar på om det kanske har med selen att göra. Så nu blev det äntligen en ny sele till Milo 🙂

Dessutom har jag under en längre tid tänkt köpa ett eget BoT-täcke till Dixon, som är en storlek större än Milos. Plus att jag slipper kompromissa med vem som ska ha täcket efter långpromenader eller likande.

Eftersom jag redan visste vilken storlek Milo skulle ha på sin sele, men inte vilken storlek på täcket som passade Dixon bäst, så fick Dixon följa med ut en sväng på stan, ensam med matte. Han är aldrig så glad i att gå ut som när han vet att det är fint väder, och dessutom när han ska få gå ut ensam med matte. Såå härligt att se honom så glad och förväntansfull!

Idag när vi var inne på Djurmagazinet för att köpa BoT-täcke så fick vi dessutom mycket beröm för hur mycket Dixon utvecklats det senaste. Iom att mina hundar har lite annorlunda utseende, och jag gärna gillar att prata med olika hundfolk, så vet dom flesta i stans djuraffärer vilka vi är. Och idag fick jag då dessutom höra av personalen att dom märker att han blivit mer självsäker, kontaktsökande och har en mycket bättre hållning. Blev sååå glad över att höra att fler ser hans utveckling. Det var en mycket stolt matte, och en glad hund som vågat äta godis som personalen bjöd på, gick ut till bilen ett täcke rikare!

Vidare till Grizzly, där vi köpte en sele till Milo. Dixon fick agera provmodell bara för att testa så storlekarna är likadana även i den nya kollektionen. Sen gick vi såklart förbi hyllorna med allt gott tugg, och Dixon fick själv välja vad han och Milo skulle få för lördagsgodis. Efter att noga ha nosat igenom alla hyllorna och ALLA benen, bestämde han sig för vad han ville ha – torkad hud från nöthuvud.

image

Massa olika ben att välja mellan!

När vi ändå var i knalleland och shoppade loss, så svängde vi förbi MyOne och köpte en nya apa. Den förra som Dixon fick för ett halvår sen har börjat blöda lite vitt ludd när den blir dödad. Så nu fick Dixon en ny, så har han alltid någon som är hel/lagad att leka med.

Dessutom passade vi på att svänga förbi McDonald’s för att matte var lite hungrig. Bara för att det var idag, så fick Dixon sitta fram och smaka lite på några pommesfrites och dipp. Ingen var lyckligare än Dixon över det!

image

image

Älskade lilla knashund, vad jag är glad att jag har dig!

Tills vi hörs nästa gång – kom ihåg att ha kul tillsammans med din hund!

Agility med Pax

På gårdagens agilitykurs så fick jag förfrågan om att låna Jeanettes Pax igen, denna gången på hela träningen. Självklart sa jag ja! Ett sånt bra erbjudande säger man bara inte nej till. Laddade upp ordentligt inför kursen med massa mat, och drack massor av vatten. Tänkte att om jag ska klara av sommarvärmen med en supersnabb BC så gäller det att vara väl förberedd!

Vi startade direkt med en liten bana med 8 hinder. En lång springsträcka, och sen en del luriga svängar och byten. Att vi dessutom fick köra sist av dom 3 ekipagen resulterade i en minst sagt taggad Pax. Första rundan så tjuvade han i starten, och jag var för långsam med mitt ena byte så det blev lite tokigt där. Men Pax jobbade på super ändå, trots en minst sagt virrig förare som knappt visste vad hon skulle göra. Andra gången gick det något bättre, framförallt i starten skötte han sig bra. MEN, jag fick fortfarande inte riktigt till bytet på rätt sätt. Fick inte in det i huvudet hur jag skulle göra, det kändes bara fel att göra som vi skulle göra det. Men jag insåg också att så som jag ville göra det, det gick verkligen inte med en sån räserhund som Pax. Jag fick göra om bara det bytet och sista häften av banan, två gånger extra innan Jeanette var lite nöjd. Jag ska se om jag kan öva på just den svängen lite mer med Embla sen kanske, mest för att själv få in i huvudet hur jag skulle göra.

Andra delen av banan var det en låååång springsträcka på, ett bakombyte när hunden var i en rak tunnel, och sen ett framförbyte direkt efter det. Jag insåg att den här delen av banan skulle bli minst sagt svår att hälla jämna steg med Pax! Första rundan låg han långt före in i tunneln (i slutet på springsträckan) och jag var alldels för långsam med mitt kommando och visste knappt vart jag själv skulle ta vägen. Detta resulterade i att Pax gjorde en liten vilsen krusidull innan jag fick ordning på allt och kunde visa vägen. Andra gången visste jag vad jag gjorde för fel, och hur jag skulle göra det bättre. Låg mer jämsides med honom under springsträckan, och gav kommando mer i lagom tid, hade min väg mer planerad också så jag visste vart jag skulle. Däremot var inte Pax med på samma noter som mig, vilket troligtvis hänger på att vi knappt känner varann, och därför gjorde han en vilsen krusidull än en gång, innan han satte full fart mot mitt håll.

Men överlag tycker jag träningen gick otroligt bra! Kände själv att det gick bättre andra rundorna på banan jämfört med första rundorna. Plus att jag är väldigt väl medveten om vad för fel jag själv gör – det märks ännu tydligare på en sån duktig hund som Pax. Jag väljer att se det som något positivt att jag märker tydligt vad jag är dålig på, det gör att jag har lättare för att faktiskt upptäcka felen och göra något åt dom, med en gång. Men överlag är jag faktiskt otroligt nöjd med träningen. Trots långa sträckor där det bara var rakt fram, plus hinder på smallhöjd (alltså alldeles för långt för Pax = han springer ännu snabbare) så höll jag ändå NÄÄÄÄÄÄSTAN jämna steg med honom, och dom bytena jag fick till kändes riktigt bra!

image

Fina fina Pax! Vilket privilegium att få låna en sån fantastiskt duktig hund. Varje gång med honom, så längtar jag bara ännu mer tills när jag och min räserkelpie är ute på agilitybanorna och kör järnet 😀

Tills vi hörs nästa gång – kom ihåg att ha kul tillsammans med din hund!

Första träningen med Embla

Hämtade Embla tidigare ikväll för att testa på henne på agilitybanan. Tanken var att åka ut till Fristad, eftersom det är inhägnat där. Tänkte att det var säkrare med högt staket iom att jag inte känner Embla än, och därför inte riktigt vet hur hon funkar. Men tyvärr var det massa kurser där hela kvällen, upptäckte jag när jag väl kört dit ut, så bara till att vända och köra in till stan igen.

Blev en tur till Borås BK istället, där det var nästan helt tomt på folk. Såå skönt! Vi mötte en annan där, men hon gick ganska snart. Sen kunde vi träna på ostört på hela planen, så mycket vi ville!

Jag började med att göra lite framåtsändande mot skålen, för att ganska snart börja med en baklängesserie med 3 hinder på rad. Embla skötte sig otroligt bra, och lärde sig ganska snabbt vad det var ”fram” betydde. Provade tom att säga massa andra ord, för att se om hon gick på dom också, men inte då 🙂

Efter ett tag körde vi lite tunnlar, en kort rak, en lång nästan rak och en lång böjd – inga problem med någon av dessa. Ett bra tunnelsug har hon minsann!

Gungan var lite läskig däremot, och eftersom jag tränade ensam och inte visste vad för tidigare erfarenheter hon hade av gungan, så bestämde jag mig för att skita i den för nu. Men däremot hade hon bra sug både på A-hindret och balansen, och än så länge var det inga tendenser till att hoppa kontaktfälten heller. Superbra ju! Däremot gissar jag att vi får träna in ”tryck” längre fram när hon fått upp farten lite mer..

Slalomen behöver vi träna lite på, den var hon rejält osäker på så länge jag inte guidade med handen, visserligen ovanför slalompinnarna men hon behövde ändå den hjälpen. Tänker att jag kanske ska testa att träna in slalomen med allémetoden längre fram. Har varit sugen på att testa den länge, och Embla kan behöva lite extra fart i sin träning och sitt tänk. Ska bara se till att få med mig Cia på någon träning så jag kan låna hennes slalompinnar 😉

Överlag hade jag en superduktig hund med mig ut på träningsplan idag! Men det märktes att hon fick tänka ordentligt vad denna konstiga människa begärde av henne, och kanske minnas sånt hon gjorde för fyra år sen. Hon blev snabbt trött av allt detta nya att tänka på, men hon kämpade på bra ändå. Tror denna hund kan bli riktigt rolig att köra med längre fram, när vi jobbat ihop oss lite mer och är tightare med varandra!

image

Trodde det nästan var omöjligt att få en bordercollie trött, men idag lyckades jag minst sagt! I slutet orkade hon inte ens fokusera på vad jag sa till henne.

Tills vi hörs nästa gång – kom ihåg att ha kul tillsammans med din hund!

Veckans trick, 19/5-2/6, BUGA

image

Denna #veckanstrick är BUGA som går ut på att hunden ”ligger” ner med framdelen och står upp med bakdelen. Detta går att göra på lite olika sätt, och inget är mer rätt än något annat. Vad som känns rätt för dig och din hund, det är också det rätta sättet att göra det på.
Vi har 2 veckor på oss, alltså t.o.m. måndag 2/6 då nästa utmaning kommer ut.

Detta konto är till för att inspirera och utmana oss som hundägare att träna in fler tricks tillsammans med våra hundar. Därför kommer det ut en ny utmaning, ungefär varannan vecka (vissa trick kanske behöver 3 veckor, och vissa 1, men standard är 2 veckor).

Det är fritt om man vill göra det, och hur seriöst man vill göra det. Det enda som ”krävs” för att man ska göra detta, är helst att man under denna bilden kommenterar att man antar utmaningen, och sen lägger ut en bild eller film på när ens hund utför tricket, inom rätt tid.

GLÖM INTE! att tagga både kontot och hashtagen som står längst upp.

Tills vi hörs nästa gång – kom ihåg att ha kul tillsammans med din hund!