Lånehundar

Under fredagens agilitykurs (där jag egentligen bara är med som åhörare eftersom jag inte har någon hund att träna med just nu) så fick jag möjlighet att låna Cias fina Freja. Freja är en liten försiktig puff, som vill göra det mesta i en takt så hon hinner med att tänka. Att hon dessutom är otroligt känslig för vad och hur man gör, och NÄR man gör det, och dessutom då räknar in att hon är av rasen kines, och dom är ju speciella och enmanshundar redan i sig. Som tur är känner jag Freja rätt så väl och hon känner mig, vilket var ett krav för att fredagens träning ens skulle gå att genomföra. Under förutsättningarna tyckte jag ändå att träningen gick grymt bra, långt över förväntan! Däremot beslutade vi (jag, instruktören Jeanette, och Cia) att bryta efter ungefär halva tiden – Freja ville väldigt gärna vara med sin matte istället.

image

Jag i min enfald trodde att det skulle funka att köra Dixon på den banan som var. Men så fel jag hade! Missade ju att han inte är van vid att träna på gräs, och aldrig varit på denna banan innan. Plus att vi inte tränat någon som helst agility på nästan 2 månader. Han skötte sig bra med tanke på förutsättningarna,  men det var onödigt att köra massa med honom när jag inte gav honom en ärlig chans att faktiskt lyckas.

Till sist fick jag låna en av Jeanettes hundar, border collien Pax. Att han är på en otroligt hög nivå, särskilt jämfört med mig, och dessutom är ljusår ifrån hur det är att träna en kines – gjorde att jag var minst sagt nervös när jag fick kopplet i min hand. Men han var däremot otroligt laddad på att få träna! Med lite hjälp från Jeanette med vilka kommandon han går på, så var det bara till att ta tjuren i hornen och köra på sen. Och herrejävlar (ursäkta ordvalet) vad fort det gick! Hann knappt reagera innan banan var slut. Hade vekligen inte räknat med hur snabb han faktiskt var, och därför inte planerat min väg på rätt sätt. Pga att jag var så långt efter under stora delar av banan, så innebar det att vi gjorde en del missar. Pax skötte sig otroligt bra, särskilt med tanke på vad för kass förare han fick stå ut med, kändes nästan som att han ville visa hur det skulle gå till. Men när vi körde om banan blev det något bättre, däremot missade jag ett av bytena eftersom han var för snabb för mig. Lite extra finlir med bara bytet, och sen gick det helt okej iaf. Men jag var faktiskt nöjd ändå över prestationen! Jag hann bekanta mig med honom kanske 5 minuter innan vi körde, och då är det här första gången jag ens träffade honom! Och för att vara ovan vid både stor och snabb hund, och med ett trasigt knä, tyckte jag ändå att det gick långt över förväntan! Såå kul hund att köra med.

image

Fina fina Pax. Bilden är lånad från hans otroligt duktiga ägare, Jeanette Ahlin

Efter träningen började tankarna snurra. Det som jag redan hade funderat på, men avfärdat för jag först tänkte att det var en galen idé. Det som Jeanette och jag redan hade pratat om, och hon verkade tycka var en bra idé.
Att låna en hund för att kunna fortsätta träna även nu. Eftersom Dixon troligtvis aldrig mer kommer få träna agility på någon nivå alls nästan, möjligtvis något litet hopp och ett par tunnlar ibland bara för det är kul. Och Milo vet jag redan att han inte fixar det, inte mer än ett varv eller två på en bana, innan han börjar känna av ryggen. Och det dessutom kommer dröja minst ett år innan valpen kommer kunna träna på ordentlig nivå..

Så ja, varför inte leta efter en hund som jag kan låna för träningar och kanske kurser? Skulle det bli aktuellt med tävling längre fram så tror jag inte ägaren har något emot det heller, det hade inte jag haft om jag hade lånat ut min hund iaf.

Mina kriterier på lånehunden var att den skulle ha såpass allmänlydnad att den kunde stanna kvar så jag kan gå ifrån den ett par meter, kunna vistas lös på en träningsplan där det finns andra hundar, ha något sorts ”hitåt-ljud” och dessutom ha lite motor och fart, plus arbetsvilja.

Slängde ut lite krokar redan i fredagskväll, och fick napp redan lördagsmorgon. Under förmiddagen blev det bestämt att jag skulle åka och träffa hunden redan samma kväll. Oj så fort saker och ting kan gå ibland!

Åkte iväg tillsammans med Alex till E, som bor nära Alex och har två border collies. Tanken var att jag isf skulle få låna hennes tik, som tidigare tränat lite agility. Även om hanen satt hos mig under mer än halva tiden för att bli klappad, så var tiken Embla framme hos mig många gånger och hälsade och ville bli klappad, att jag skulle leka med hennes boll osv. Kändes nästan som att hon förstod att jag var där för att träffa henne. Otrolig fin hund iaf, och jag tror absolut att hon kan bli väldigt rolig att träna med framöver! Nu ska det bara bestämmas när jag ska låna henne första gången och testa på henne, och sen så, då kör träningen förhoppningsvis igång på allvar igen. Vad kul det här kommer bli! Är riktigt övertaggad pga agilityabstinens, och dessutom att få köra en sån drömhund som en BC, kan det bli bättre? Förutom att få köra min egna kelpie sen såklart 😉

image

Här får ni åtminstone se fina Embla! Bilden är lånad från hennes ägare, snälla E.

Tills vi hörs nästa gång – kom ihåg att ha kul tillsammans med din hund!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s