Ibland går det inte riktigt som man tänkt sig..

Igår var det en lång och händelserik dag för min del. Dagen började redan 3:15 för min del av att alarmet ringde och det var dags att gå upp. Som tur var hade jag packat i ordning och förberett det mesta redan kvällen innan, så det var bara till att göra smothie som frukost att ta med på vägen, fixa frukost till Dixon som skulle vara hemma, lite frukost till Milo att ta med på våran utflykt och till sist värma lite oboy jag kunde dricka under dagen. Allt annat låg redan i bilen och väntade. Strax efter 4 rullade bilen ut på en dimmig motorväg, med siktet inställt på göteborg. Där plockade vi upp Maria och Helen, och deras två hundar Lizzie och Asic, för att sen styra mot dom värmländska skogarna, degerfors för att vara mer exakt.

Strax efter 8 anlände vi till Lerviks Hundhall där vi skulle spendera hela dagen. Efter att vi hade anmält oss, lämnat in musik och ”byggt läger” på lämpligt ställe genom att sätta upp burar och liknande så var det dags för rastning och sen banvandring. Milo var ändå på hugget och följde mig bra. Vi gjorde ett par starter där vi bara gick in en bit på banan, ställde upp och gjorde ett trick eller två, för att sen springa av och mumsa på godis igen. Det kändes ändå bra, och jag visste både vart jag skulle placera Milo och även mig själv i starten för att få programmet dit jag ville. Än så länge kände jag mig lugn och fokuserad.

HtM 1 startade, där flera av mina träningskompisar var med och tävlade så jag spenderade ett par timmar med att titta på dom innan det var dags att börja värma upp Milo och göra oss redo för start. När jag stod och väntade på min tur var det första gången jag kände av tävlingsnerverna för första gången inför den här tävlingen, men jag kände mig ändå förvånansvärt lugn. Av med kopplet, belöna upp några enkla trick det allra sista och sen bar det av in på banan. Milo var ändå väldigt med i det här läget, satte sig okej bra i starten och hade bra fokus i min ingång mot honom när musiken väl startade. Men någonstans när jag rundade honom tappade jag honom helt – han stängde av öronen och kopplade på näsan. Ett par halvkass slalomportar tog han, sen försvann han helt och hållet. Halvvägs in i programmet när jag kände att min irritation började byggas upp ordentligt, valde jag istället att bryta och bära ut Milo från plan. Utanför försökte jag belöna som vanligt, även om jag vet att jag misslyckades en del med det tyvärr. Under tiden kämpade jag mot besvikelsens tårar. En av domarna kom olägligt fram och la en kommentar jag inte uppskattade där och då, det gjorde att tårarna brände desto mer bakom ögonlocken. Väl vid våran plats vid buren igen kröp jag ihop med Milo i famnen och myste lite, försökte hitta tillbaka på ”det är vi mot världen”-känslan.

Resten av dagen spenderades med att titta på alla andra duktiga ekipage, framförallt Marias finfina debut i FS 2, där hon slutade på en andra placering. Jag älskar verkligen att vara i tävlingsmiljön i freestylen, umgås med allt underbart folk. Freestylen är ingen sport där man tävlar mot varandra egentligen, det är ingen som helst rivalitet mellan ekipagen, utan man hejjar, peppar och tröstar varandra i ur och skur. I freestylen så håller man ihop sinsemellan, trots att man egentligen är konkurrenter och tävlar mot varann. Jag är så otroligt glad och tacksam för att jag hittat till denna underbara sport där man dela har fantastiskt roligt tillsammans med sin hund, och dessutom umgås med så underbara människor ute på tävlingarna.

Inför våran debut för en månad sedan lovade jag mig själv att alltid lägga ut film från våra tävlingar på youtube och sen dela vidare både här på bloggen och på facebook, oavsett hur det har gått eller känts. Så även om det känns jobbigt nu med den här filmen eftersom det inte gick alls bra, så håller jag ändå mitt löfte till mig själv och visar den även här.

Tills vi hörs nästa gång – kom ihåg att ha kul tillsammans med din hund!

Annonser

Kvällsträning med fluffet

wpid-img_20150222_191411.jpg
Ikväll har vi också varit på Hundspektra och tränat lite mer. Som om det inte räckte med träningen under eftermiddagen, så blev det också en liten agilityträning med det lilla fluffet. Jag har anmält oss till en kurs, som egentligen ligger lite över våran nivå, därför känner jag att vi måste träna så mycket vi kan innan kursen börjar (om vi kommer med vill säga, har inte fått besked om det än) så vi är så bra vi bara kan vara. Nu är det hårdträning som gäller med andra ord! Idag låg fokus på gungan.

DSCN2701
Även om det mest var gungan vi tränade på ikväll, så hann vi även med några hopphinder. Idag körde vi en övning som går ut på att lägga bra grund inför framförbytena, få hunden att bli uppmärksam på vad för hand jag handlar med, men också börja lära in ett kommando för att kunna styra åt vilket håll hunden svänger efter hindret. Jag funderar på om jag ska ha ett kommando för höger och ett för vänster, eller om jag ska ha ett för att hunden ska vända mot mig, oavsett på vilken sida jag står, och ett för att vända ifrån mig. Hmm… Mycket funderingar kring det här. Hur har ni andra gjort? Något ni kan rekommendera som är bättre än något annat?

DSCN2708
Men det var som sagt mest gungan fokuset låg på idag. Vi körde bangträning som går ut på att Marley ska gå fram och liksom ”trycka ner” gungan i marken med framtassarna, med baktassarna kvar på marken. Detta ska lära hunden att ljudet av smällen i marken är roligt, det är då man får klick och belöning. Det tog inte lång tid innan han kopplade vad det var han skulle göra! På gott och ont så blev det inte en så hög smäll när gungan åkte i backen, dels pga vadderingen under gungan och konstgräset som blev en extra vaddering/ljuddämpning. Dessutom kan inte gungan vara särskilt högt upp så det hinner bli något ljud, eftersom Marley inte når upp då. Det är minsann andra saker man behöver tänka på vid träning av en liten hund.

Vi gjorde också mycket träning med att springa upp på gungan, som jag höll kvar uppe, och bara äta godis för att sen få ett okej att gå ner igen. Marley tyckte från början att det var läskigt att gå upp på gungan när det blev för högt upp, men efter bara ett par gånger så insåg han att det inte var så läskigt längre. Duktigt litet fluff som lär sig snabbt!

DSCN2710

Vi gjorde även en annan variant av bangträning, som går ut på att Marley hoppar upp på gungan från sidan, sedan springer fram och ställer sig på kanten, med framtassarna på golvet och baktassarna kvar på gungan. På bilden sitter han visserligen istället för att stå, men det beror på att han ville sätta sig så snart jag bad honom stanna kvar (och jag backade undan för att kunna ta kort). Men egentligen är tanken att dom ska stå på detta sätt.

DSCN2716

Lite tunnelträning hann vi med också. Men vid det laget hade Marley hunnit bli rätt så trött redan, plus att det var en alldeles för svår böj på tunneln. Men ett par gånger gick han igenom iaf, och jag var mer än nöjd med det!

Note to selfha godis som syns bättre i underlaget, för att kunna kastbelöna med godis. Dom bruna hjärtanen och benen försvann lätt i konstgräset, medans dom gula och röda syntes bättre. Dags att börja färgkoda godisburkarna!

Tills vi hörs nästa gång – kom ihåg att ha kul tillsammans med din hund!

Programträning på Kungliga Hundar

 

wpid-img_20150218_225956.jpg
Ikväll har jag och Milo varit iväg på tävlingsträning tillsammans med delar ut freestylegruppen. Jag vet att jag har sagt det förr, och jag lär säga det igen. Jag är verkligen otroligt glad och tacksam för att jag faktiskt fick tummen ur och startade den där gruppen. Jag älskar verkligen våra gruppträningar, att vi alla kommer så bra överens i gruppen både på facebook men även när vi träffas. Helt fantastiskt att så många hundmänniskor kan hålla ihop på ett ställe, och hela tiden hålla god ton!

Ikväll var vi i en av Kungliga Hundar’s lokaler och tränade, på Göteborgs Hundarna närmare bestämt. Har varit där tidigare, när jag gick tävlingskursen i höstas med Milo. Men den gången var vi i lilla hallen istället, så då kikade jag bara förbi i stora hallen. Men idag var vi där och tränade ordentligt!

 

Vi var 9 ekipage totalt som var där och tränade, i 2 timmar. Vi la upp det hela som på en tävling, med ett ”kantband” vid ena sidan av banan, ett domarbord där det satt två filurer och iakttog allt som skedde på planen, bra tryck i musiken och även inropare och applåder när programmen var slut, vi hade till och med fixat en startlista!

wpid-img_20150218_210620.jpg
Jag och Milo var först ut, när alla fortfarande stod och tittade. Jag blev minst sagt nervös och stressad av detta, och slarvade därför med uppvärmningen innan vi gick in på plan. Dessutom ville jag göra det så tävlingslikt och inte belöna på plan alls, dumt nog. Så Milo tappade det hela ganska fort och stoppade bomull i öronen och satte på näsan istället. Men jag kämpade mig igenom hela programmet ändå, och det gick trots allt väldigt mycket bättre än vad jag hade förväntat mig med tanke på förutsättningarna! Väl av banan belönade jag massor och satt sen och myste en stund med Milo vid sidan om för att bygga upp en riktigt bra känsla av att ”efter att matte är sådär konstig, så springer vi över ett plastband, käkar massa godis och myser sen i lugn och ro”. Sen har det dags för mig att lägga in Milo i buren och ta tag i mitt ”jobb” för kvällen – agera domare åt dom andra ekipagen.

wpid-img_20150218_222452.jpgNär vi sedan skulle gå våran andra runda gick det mycket bättre (som också syns på filmen längst ner). Jag bestämde mig för att ta fram godiset och belöna lite här och var på banan, eller ibland till och med bara visa att jag hade godis i handen för att peppa igång honom lite mer. Och det gick riktigt bra faktiskt! Enda missen var väl i slalomet mellan armarna, där Milo var för taggad på att hoppa upp på ryggen. Men men, man kan inte få allt. Jag tyckte ändå att det kändes så otroligt bra när vi körde! Mina nerver var som bortblåsta, när det blev lite tokigt kunde jag mer se det roliga i det hela och skrattade lite för mig själv, istället för att bli ännu mer stressad och nervös som jag blev innan och bara tyckte att han var dum som gjorde fel, jag blev arg på mig själv för att jag inte var tillräckligt tydlig och bara allmänt tyckte allt var jobbigt. Nu hade jag en mer avslappnad inställning till det hela. Visst blev jag lite irriterad på Milo för att han inte lyssnar på vad jag faktiskt säger till honom och visar, men samtidigt så gjorde det mig ingenting för jag har hellre en övertaggad hund än en hund som inte vill träna med mig alls. Men förutom det lilla missförståndet, så tyckte jag programmet satt riktigt bra! I helgen blir det träning igen, då ska jag se till att mäta hur långt programmet är och på så sätt ta reda på ungefär vart jag ska klippa låten. Även klocka slutet ska göras, eftersom det är enda tajmingen jag har.

Efter att alla hade kört sina program 2 gånger vardera så passade jag på att köra lite detaljträning också när jag ändå var i hallen. Valde att belöna upp vissa av rörelserna i vårat program så motivationen, uthålligheten och entusiasmen blev något bättre. Bland annat köra vi igenom ett otroligt långt slalom mellan benen, med enbart röstberöm som enda peppning, inga handsignaler som hjälper eller upprepande av kommando, utan bara beröm och benen som enda hjälp. Superbelöning efter det såklart! Gjorde samma med ”åttan” och även ”runt”, där jag belönade uthållighet och små hjälper, med superbelöning. Ett litet ”nio” lyckades vi få till också, där jag valde att stanna upp ofta men sedan fortsätta framåt. Milo har en tendens att backa så fort jag stannar med honom i ”nio” nämligen, eftersom det var vad vi gjorde när jag precis hade lärt in detta trick. Så nu ligger fokus på att stanna och sedan fortsätta framåt – jag vill att han inväntar kommando från mig innan han går bakåt i denna position.

 

Tills vi hörs nästa gång – kom ihåg att ha kul tillsammans med din hund!

Spontanträning med fluffet

image

Slalom, 8 pinnar med bågar körde vi idag eftersom det gick så bra sist. Idag var han något mer distraherad och nosig under hela träningen, vilket såklart även påverkade slalomet. Även om han tog det säkert och bra, så var inte riktigt tempot och trycket där idag. Därför har jag bestämt mig för att vi stannar kvar på 8 pinnar även nästa träning, för att istället få upp farten, trycket och framförallt attityden!

image

”Fram”/hindersug körde vi idag också, det är ju såå viktigt att han börjar söka på hinder av sig själv och får en bra, naturlig fart. Det gick bättre och bättre, men han kräver en skål längst fram och att jag hetsar honom på godisen, så tar han hindren i en bra fart.

image
image

Hoppteknik är något vi behöver jobba vidare med, även om den har blivit otroligt mycket bättre bara på dom här träningstillfällena. Men han måste fortfarande öka värdet i hindren, och även lära sig HUR han ska ta dom höga hindren på bästa sätt. På båda dessa bilder är det tävlingshöjd på hindren, och som synes på understa bilden kan Marley lätt gå under bommen, bara han böjer ner huvudet – 25 cm är alltså otroligt högt för en minivovve. Därför är det extra viktigt att han lär sig att hoppa på rätt sätt, så han inte sliter på kroppen mer än nödvändigt.

image

Tunnelsug med böjd tunnel körde vi även idag. Den var lite läskig sa Marley, men han tog den ändå bra efter lite övertalning. Det är däremot något vi behöver öva betydlig mer på så han inser att det inte är farligt att gå in där i mörkret i kurvan.

Här nedan kommer en liten film från dagens pass

Tills vi hörs nästa gång – kom ihåg att ha kul tillsammans med din hund!

Inomhusträning del 12

image

Slalom, slalom, slalom – det är mest det vi nöter nu på träningarna. När inomhussäsongen drog igång gav jag mig fan på att vi ska lyckas få till ett bra slalom under vintern. Nu har mer än hälften av våra inomhustimmar gått åt, och nu börjar det äntligen märkas skillnad i slalomet!

Idag var det premiär med alla 12 pinnarna, med bågar. Jag bestämde mig för att köra på med alla bågarna ett tag först, tills jag såg att hon började få in rörelsemönstret. Då blev det att plocka av en båge i taget. Och det gick riktigt bra! Hon hade ett bra flyt och bra fart genom hela slalomet, gång på gång. Och även om hon var något övertaggad för att hon inte fått träna agility på 2 veckor, så var hon ändå lugn och koncentrerad på sin uppgift. Var någon enstaka gång som hon började pipa, av frustration, men hon körde ändå klart slalomet och fick sedan leka loss lite extra för att bli av med frustrationen.

image

Böjd tunnel och 4 hinder (som på bilden) körde vi idag med, där det fanns möjlighet att öva både på distanshandling, kommandot ”fram” och även diverse olika framförbyten. Vi övade på lite av varje, och det gick mycket bättre än jag hade förväntat mig. Märks att hon börjat lyssna på mig mer, och inte bara springer runt och gör det hon tror. Såå härligt!

image

Ja, ibland blir det inte riktigt som man tänkt sig helt enkelt.. Det ligger ingen bom på första hindret som Embla glatt hoppar högt över, utan det är endast två hinderstöd hon ska springa mellan..
image

..för att få till den här bilden!

Här kommer en liten film från dagens träning dessutom, för er som kanske tycker det är kul.

Tills vi hörs nästa gång – kom ihåg att ha kul tillsammans med din hund!

Träning hela dagen med fluffhunden!

image

Idag har vi varit med våran lilla blondingrupp (alla hundarna är blonda) och tränat på Hundspektra. Det är nyöppnade träningshallar som vi fått i Borås precis, och självklart var jag tvungen att provträna där. Kommer även bli en provträning med Embla i agilityhallen och en freestyleträning med Milo i träningshallen innan jag lämnar ett helt färdigt omdöme, men än så länge är omdömet bra! Och jag har svårt att tänka mig att det kommer bli annat längre fram 😀 image

image

Slalomet fortsatte vi med idag. Och jag måste bara säga WOW! Sådan otrolig utveckling sedan sist. Sist fick jag visa mycket tydligt hela vägen, bågarna tyckte Marley att man kunde hoppa över hälften av gångerna, eller krypa under. Men idag rättade han sig fint om han råkade gå emot någon av dom, han gick nära pinnarna och hade ett bra tempo hela tiden. Det var nog bara en eller två gånger han smet under sista bågen, men det var när jag gjorde det för svårt genom att springa lite för långt bort. Men han var verkligen såå duktig idag! Vi körde på med 6 pinnar, med endast en båge per pinne (sist körde vi med 4 pinnar och dubbla bågar). Ska bli spännande att se hur snabbt han lär sig detta hinder. Funderingarna kring kurs har börjat snurra igen, både angående OM vi ska gå kurs, isf VART och även vilken nivå. Jaja, det tåls att funderas på ett tag till helt klart.
(ursäkta att bilderna är lite suddiga, fick ta stillbilder från filmen)

image

”Fram” är något vi kommer nöta ett bra tag framöver. Ett så effektivt sätt att få in hindersug och även bra fart i det hela. Perfekt att kunna ta till kommandot ”fram” längre fram i träningen sen, när vi kör banor och jag kanske inte riktigt hinner springa med hela vägen. Hindersuget behöver bli bättre, just nu drar han gärna ut på kanten mot mig om jag inte springer med armen ÖVER hinderstöden och visar vart han ska ta vägen. Men vi jobbar på det!

image

”Hopp” är även det ett kommando vi börjat träna lite på. Här har jag valt att klicka in det hela. Att visa mot hindret med handen på den sidan hunden står på, säga kommandot och sedan klicka så snart han tagit hindret. På så sätt tänker jag att han lär sig att självständigt kunna ta hinder längre fram, samt att vi redan nu börjar jobba in grunderna att titta på händerna – eftersom jag redan nu väljer att fåna upp honom efter hindret med motsatta handen och belöna ur, alltså att han går som i en stor och vid åtta runt hindret. Tror det här kommer bli bra, med lite träning bara. Självklart även kombinerat med andra metoder att lära in värde i hindren och även kommandot ”hopp”, men just nu börjar vi med det här – någonstans måste man ju börja.

image

Tunnelsuget är det minsann inget fel på iaf. Nu är det till och med så bra att Marley glömt av vad det betyder att sitta kvar i starten, så fort jag försvinner framför tunneln så han inte ser mig över kanten längre, så springer han så fort så fort in i tunneln och flyger ut med en väldig fart på andra sidan. Vet inte hur många gånger vi fick köra om innan jag lyckades få honom att sitta kvar tillräckligt länge för att jag ska hinna fram till andra ändan av tunneln, sätta mig ner och få fram kameran och hinna ta kort. Men till sist så lyckades jag! Nu ska vi börja jobba med tunnelsuget i svårare vinklar, börja få in kommandot och liknande. Men suget och farten är där nu iaf!

 

image

Lockträning körde vi också en del (tyvärr kom det inte med på kort) och även vilade lite mellan passen. Vi hade hyrt hallen i 2 timmar, så för att en liten fluffhund ska orka med hela träningen krävs det lite vila då och då. ”Det här gräset var mysigt att ligga på” sa Marley och la sig nöjt på sidan, för att sen åla över på rygg och bli kliad på magen.

image

Efter träningen åkte vi och köpte lite mat till delar av mattarna, eftersom vi sedan skulle iväg på mer äventyr. Vi passade även på att åka iväg till ett sportfält som ligger i närheten för att kunna släppa hundarna. Där blev det lek och bus, matte-hund. Jag försökte få igång Marley att vilja leka med kaninleksaken vi lekt med i början av varje agilityträning dom 2 senaste gångerna, men utomhus var den inte alls intressant. Det var desto roligare att bara springa och köra jage med mig. Så vi sprang ikapp en hel del över fotbollsplanen, mumsade på lite godis (Marley) och bara hade det härligt. Vi andra gick ju igenom skaren på snön, så det var tungt för oss att springa, men Marley han sprang glatt och lätt ovanpå skaren. Ibland har det minsann sina fördelar att vara liten och inte väga så mycket!

image

En vardagslydnadskurs fick vi vara med på lite helt plötsligt också. Skulle egentligen bara vara chaufförer, och tänkte att vi kanske kunde fått sitta i ett hörn och träna på lite kontakt. Men vi blev medbjudna som en del i gruppen istället, och fick göra samma saker som alla andra. Kul att lite oväntat få gå kurs när man inte hade tänkt det. Stackars Marley var helt slut när jag körde hem honom, efter 2 timmars agility, massa lek och bus i va 30 minuter, sedan en kurs på 1,5 timma också. Han fick minsann jobba ordentligt det lilla fluffet idag! Här nedan är några av dom övningar vi fick göra.

– U-sväng med ”sitt” (fotposition) – detta märktes det att Marley redan gjort mycket med sin matte L, för han snappade upp det här grymt snabbt vad vi skulle göra!

– Kontaktövningen pendeln, går ut på att man står med armarna rakt ut, som ett T, med godis i varje hand. Så fort hunden (som sitter framför dig) söker ögonkontakt, så beröm och belöna genom att kasta en godis på marken och säga ”varsågod”. Ställ dig sedan upprätt igen och vänta på ögonkontakt, för att berömma och belöna igen, denna gången på andra sidan om dig, ur andra handen. Marley förstod väldigt snabbt att det fanns godis i mina händer, och testade i början att stirra stint på ena handen och skälla, i förhoppning att godiset skulle komma. När det inte gjorde det, tittade han på mig istället och fick då beröm och belöning. Nästa gång testade han igen att skälla på ena handen och sedan titta på mig, och fick godis. Jag insåg snabbt att han hade skapat en kedja, så direkt när han hade ätit upp godiset så gjorde jag pussljud, för att få hans uppmärksamhet, och när han sökte ögonkontakt (utan skall!) så berömde jag och belönade. Ganska snabbt släppte han försöken med skallen, och sökte ögonkontakt tyst och fint istället.

– Gummibandsinkallning – här släppte vi en godis på marken, sprang allt vad vi orkade åt andra hållet och ropade på hunden när den hade ätit upp, släppte sedan en till godis på marken när hunden var på väg mot oss, och då vände vi och sprang tillbaka till det första stället, ropade på hunden och släppte en godis, osv. Jag valde att använda ordet ”här”, eftersom det är något jag kommer använda mig av i agilityn sen också, för att ”hämta in” honom mot mig. Lika bra att bygga värde i att komma snabbt in till mig på det kommandot, redan nu.

– Hälsa fint/vara uppbunden lugnt. Hälsa fint var inga som helt problem för Marley, han var totalt ointresserad av personen han skulle ”hälsa” på. Så efter bara två gånger där han visat noll intresse för henne och istället satt vid min sida med superfin kontakt med mig, så valde vi att bryta där och istället växla hund. Så Marley fick sitta bunden vid sidan om och träna på det, under tiden jag hjälpte den andra tjejen att vara störning åt hennes hund. Marley fick ett godisregn där han var bunden innan jag gick ifrån honom. När han började skälla för att godiset var slut, så väntade jag tills han tystnade en kort stund, för att då rusa tillbaka och ge honom ett nytt godisregn. Snart insåg han att det lönade sig att sitta tyst när han var bunden, för då fick han massa godis. Ska helt klart fortsätta denna träning framöver med honom!

Position sju tränade vi också lite på, under tiden dom andra gjorde övningar som jag inte kände passade oss. Han börjar inse vart det lönar sig att gå, och följer fint. Nu ska vi bara jobba upp en ännu bättre position innan vi börjar kika på uthålligheten i positionen.

Här kommer även en liten film från dagens träning

Tills vi hörs nästa gång – kom ihåg att ha kul tillsammans med din hund!